Fransk grammatik Tillbaka till språksidan

Franska grammatiksidan




Här är små komihåg-nycklar till delar av fransk grammatik som man lätt kan glömma bort. Jag har försökt samla bra exempelmeningar och tumregler. Hoppas att du också kan ha nytta av dem! Det mesta kommer från Elisabeth Tegelberg vid Romanska institutionen, Göteborgs universitet.

Den bästa någonsin

Bra fras att komma ihåg stavningen på:
C'est une des plus belles femmes que j'aie jamais vues.

Konjunktiv på verbet i relativsatsen eftersom korrelatet är i superlativ, inget ne framför jamais eftersom det betyder någonsin och inte aldrig, samt participform böjd efter femmes i pluralis, det vill säga med -es.

Les voix

De flesta uttryck med "voix" bildas på formen d'une voix douce, det vill säga med prepositionen "de" och obestämd artikel. Tre uttryck är artikellösa och har prepositionen "ā", nämligen:

Prepositionsdativ

Några franska verb ser på infinitivformen ut att konstrueras med dativobjekt, men tar i själva verket prepositionsobjekt (§49E i Gleerups Franska grammatik, Hansén och Schwartz). De viktigaste av dessa är: När man pronominaliserar ett personobjekt i ett verb som konstrueras med prepositionsobjekt används betonade personliga pronomen (moi, toi, soi/lui/elle, nous, vous, eux):
Je pense ā Paul -> Je pense ā lui.
Nous ne voulons pas avoir affaire ā Anne -> Nous ne voulons pas avoir affaire ā elle.

För saker och begrepp används pronominaladverbet "y":
Je pense souvent ā ce que tu m'as dit -> J'y pense souvent.

Märk: Verb med prepositionsobjekt kan inte få reciprok betydelse med hjälp av ett se, som till exempel i "Ils s'écrivent (l'un ā l'autre)". Här måste man använda l'un l'autre för att behålla prepositionen: "Ils pensent l'un ā l'autre"

Emfatiska konstruktioner

Emfatiska konstruktioner bildas på formen:

ce + någon form av verbet ętre + det framhävda + relativsats

Till exempel: Han bor där. -> Det är där som han bor.

Franskan kräver en enkel verbform av kopulan i huvudsatsen. Det finita verbet ska ha samma tempus i huvudsatsen som i relativsatsen. Man kan dock alltid använda presens av ętre.
  1. Je le vis alors -> C'est/Ce fut alors que je le vis.
    (passé simple -> presens/passé simple)
  2. Je l'ai vu alors -> C'est alors que je l'ai vu.
    (passé composé -> presens)
  3. Je pensais ā elle -> C'est/C'était ā elle que je pensais.
    (imparfait -> presens/imparfait)
  4. Elle l'a fait -> C'est elle qui l'a fait.
    (passé composé -> presens)
  5. J'avais pensé ā elle -> C'est/C'était ā elle que j'avais pensé.
    (plusquparfait -> presens/imperfekt)
Och en lite svårare mening:
  • Ce n'est pas/Ce ne fut pas sans une certaine inquiétude que Luke Fitzwilliams retourna en Angleterre aprčs quinze ans passés en Asie.

Se även anteckningar från C-kursen.

Vikarierande que

Vikarierande que styr det modus som den ersatta konjunktionen styr, utom vid si. Då är det snyggast med konjunktiv men inget tvång. (Hansén och Schwartz §197)
Och så ett exempel som jag hittade i Manon Lescaut av Abbé Prévost:

Om konditionalis

Konditionalis i huvudsatsen kräver konditionalis i bisatsen. Konditionalis i en quand-sats, i det förflutnas framtid:


La plupart

La plupart är alltid plural på franska, även om formen gärna lurar en att tro något annat.


Participböjning eller inte?

Participet böjs i två fall efter subjektet och i två fall efter ackusativobjektet.
  1. Efter subjektet - vid intransitiva verb med ętre som hjälpverb: Elle est allée ā Paris.
  2. Efter subjektet - i passiv form: La maison a été repeinte.
  3. Efter ackusativobjektet - reflexiva verb: Vous vous ętes levés tard ce matin?
  4. Efter ackusativobjektet - vid transitiva verb om ackusativobjektet föregår verbet: C'est une bonne idée qu'a eue ton pčre.
Det är viktigt att tänka på verbets konstruktion. Participet får aldrig böjas efter ett dativobjekt! Reflexiva 2-objektsverb
Man måste fundera på om ett "se" står som ackusativ eller dativ, eftersom det inte syns på formen!
  1. se (DO) rappeler qch/qn (AO)
  2. se (AO) souvenir de qch/qn (PO)
  3. s'(AO)habituer ā qch/qn (PO)
  1. Elle s'est rappelé cette histoire > Elle se l'est rappelée. (Böjt efter histoire som är ackusativobjekt)
  2. Elle s'est souvenue de cette histoire > Elle s'en est souvenue. (Böjt efter se som är ackusativobjekt i båda satserna)
  3. Elle s'est habituée ā cette ville > Elle s'y est habituée. (Böjt efter se som är ackusativobjekt i båda satserna)
Observera också: Oböjligt particip
Participet böjs inte i följande fall:

Efterställda eller inskjutna anföringssatser

Alltid omvänd ordföljd!
Exempel: Undantag: Gäller endast i presens och i första person.

Om passivering

Ett dativobjekt i den aktiva satsen kan inte bli subjekt i den passiva. Exempel: Man kan inte säga: *J'ai été recommendé ce restaurant par mon beau-frčre. På svenska går det dock bra.
Keenan och Comries NP-tillgänglighetshierarki (1977):

S > AO > DO > Oblikt objekt

Om ett språk kan passivera oblikt objekt så kan det också passivera alla de andra NP-typerna. Franskan kan passivera AO och S men inte längre ner på hierarkin.

Verbkonstruktioner

Fråntagningsverb konstrueras oftast med qch ā qn: Verb med "de qch"




Har du synpunkter på sidan är du välkommen att mejla till mikaela_lind78@hotmail.com
Denna sida är privat och har ingenting med Uppsala universitet att göra.