Denna rapport är en redovisning av det arbete med att undersöka den kommersiella marknadspotentialen för ett maskinöversättningssystem med svenska som käll- eller målspråk, som utförts av Explicon AB som en del av MATS-projektet. Utöver de resultat som redovisas här återstår ett antal enkätsvar som förväntas inkomma från företag som har bett att få återkomma därför att deras ansvariga personer inte har varit tillgängliga. I den mån dessa svar förändrar totalbilden kommer de att redovisas i reviderade rapporter i uppföljande projekt.

Rapporten inleds med en granskning av översättningsmarknaden med utgångspunkt från den verksamhet som bedrivs av företag som levererar översättningstjänster i Sverige. Där ingår också en profildefinition av de kunder som kan tänkas ha intresse av att antingen själva köpa en kommersiell maskinöversättningsprodukt eller också få levererade översättningar från system som ägs av underleverantörer.

Därefter följer en översiktlig granskning av några produkter som redan finns på den internationella marknaden och den marknadsstrategi som leverantörsföretagen hittills har haft när det gäller den svenska marknaden. Problemen med att utvärdera och jämföra kvaliteten på olika system diskuteras också.

Explicons verksamhet med befintliga översättningssystem beskrivs översiktligt, liksom också det danska företaget Lingtechs maskinöversättningar av patentdokumentation.

Slutligen redovisas resultat från den kundenkät som fortlöpande bedrivits under våren.

I Sverige verkar ett 50-tal företag med översättning som en del av sin verksamhet och en årsomsättning på över en miljon kronor. Tillsammans hade dessa företag under år 99/00 en total omsättning på knappt 470 miljoner kronor.

Merparten av företagen är mindre, med en till tre anställda och en specialiserad inriktning på t.ex. asiatiska eller arabiska språk. De 10 största företagen svarar för närmare 75% av marknaden. Även om det finns stora variationer i utveckling så kan man generellt konstatera att omsättningen ökar kraftigt för de största företagen. Flera av dessa har från en relativt hög utgångspunkt fördubblat sin omsättning sedan 1996.

En majoritet av företagen, framförallt de större, har även andra tjänster än traditionell översättning i sitt utbud. Det kan vara olika former av konsulttjänster såsom produktion av copy-text, layout, informationstjänster, IT-konsulting med mera. Det är omöjligt att från offentligt redovisade uppgifter avgöra hur stor del av omsättningen som utgörs av intäkter från översättningsuppdrag. I vissa fall kan det också vara svårt att särskilja översättningarna eftersom de kan ingå som en del i större projekt där det också ingår lokalisering, IT-tjänster och nyproduktion av textmaterial.

I väntan på mer aktuella redovisningar från de största företagen i branschen kan man anta att de flesta kommer att visa en minskad omsättning under året 2001 som en följd av den rådande konjunkturen. I synnerhet gäller detta företag som också tillhandahåller andra typer av konsulttjänster eller är storleverantörer till företag inom telekom- och IT-branscherna.

Utöver dessa företags verksamhet tillkommer de översättningar som utförs av personal som är direkt anställda i företag, där översättningsverksamhet eller produktion av flerspråkiga dokument har en så stor omfattning att man valt att hantera det i egen regi och att inte anlita underleverantörer. Det är naturligtvis oftast mycket stora företag men kan även vara mindre företag med specialiserad verksamhet där kraven på exakthet och fackkunskap är högt ställda. Man kan också diskutera huruvida företag som har flerspråkig personal anställd och som producerar parallella originaldokument på flera språk sysslar med översättning eller inte men totalt sett utgör den verksamhet som bedrivs inom företag med annan inriktning än språktjänster sannolikt en stor del av den totala översättningsmarknaden.

Det är dock praktiskt taget omöjligt att bestämma värdet på den del som bedrivs inom företagen. Visserligen finns det exempel på väl avgränsade verksamheter såsom SAAB Bofors Support AB. De fungerar som ett helägt, fristående konsultföretag i SAAB/Bofors-gruppen och där skulle man säkert kunna särredovisa resultat av översättningsverksamheten, men i de allra flesta fall är översättningar så integrerade i den övriga verksamheten att det är omöjligt. Det innebär dock inte att dessa företag skulle vara omedvetna om det generella värdet av rationaliseringsvinster inom detta område.

I likhet med de större svenska översättningsföretagen, som alla i viss mån erbjuder översättningar också mellan andra språkpar och inte bara till och från svenska, så kan många utländska översättningsföretag också erbjuda svenska. I många fall gör de det med hjälp av en svensk samarbetspartner (och följaktligen ingår den produktionen i den omsättning som redovisats ovan) men till en del gör man det med lokala resurser. Det är inte ovanligt att multinationella företag med bas i andra länder väljer att centralisera sina översättningar till det land där deras huvudkontor ligger. Den delen av marknaden är dock svår för svenska språkföretag att nå fram till.

En hel del översättningsverksamhet bedrivs också av myndigheter och andra samhällsorgan. Till stor del handlas dessa tjänster upp av externa leverantörer och omsättningen av detta ingår därför till en del i det som redovisas för översättningsföretagen ovan. Men utöver detta så sysselsätts ett stort antal direkt anställda med översättningsfrågor. Inte minst gäller det inom olika EU-organ. Liksom för företagsegna översättningar är den exakta kostnaden för den statliga översättningsverksamheten svår att bestämma vad avser sådant som ingår som integrerade delar av de större områden som särredovisas.

Det är värt att notera att flera andra EU-länder aktivt har initierat och/eller finansierat maskinöversättningsprojekt helt eller delvis. Det har varit fråga om att stöda utvecklingen av språkpar där inte bara världsspråk ingår. Ett exempel, maskinöversättning mellan spanska och katalanska, saknar sannolikt helt kommersiell potential och har följaktligen helt finansierats med offentliga medel och utförts med syfte att tillgodose behov inom olika samhällsorgan. Behovet av utvecklingsstöd kommer att behandlas mer utförligt längre fram.

Nar man skall definiera kundunderlaget för en ny, kommersiell svensk maskinöversättningsprodukt måste man först också göra vissa antaganden om vad den slutliga produkten kommer att erbjuda och till vilket pris. Dessa frågor kommer att behandlas mer ingående i andra delar av rapporten, men en första utgångspunkt kan vara att slutprodukten från en vidareutveckling av Uppsala Universitets forskningsprototyper sannolikt kommer att vara ett högkvalitativt system som inte kommer att saluföras i de lägre prisklasserna.

De potentiella kunderna för ett sådant system kan grovt delas in i följande huvudgrupper:

Där finner man främst de 10 största av de uttalade översättningsföretagen som behandlades ovan men även kanske en del av de något mindre. Mindre företag med ett relativt brett utbud av språkpar eller som baserar sin verksamhet på en eller ett par stora kunder kan också se det som kostnadseffektivt att investera i ett maskinöversättningssystem även om kostnaden blir en proportionerligt större andel av deras omsättning.

De enda företag som sannolikt inte är aktuella är de som har specialiserat sig på andra än språken inom EU-området. Det är dock inte helt uteslutet att även dessa företag skulle kunna komma i fråga under förutsättning att man på något sätt skulle kunna överföra transferdata från det svenska systemet till andra maskinöversättningssystem som kan hantera t.ex. ryska eller asiatiska språk.

Bland de största företagen finns även de som redan har ett aktivt intresse av maskinöversättning. Detta behandlas mer i översikten av befintliga kommersiella produkter.

Språkföretagen skulle kunna använda ett maskinellt översättningssystem i sin egen verksamhet. Även om man kan konstatera att resultaten generellt förbättras ju mer man kan anpassa system och lexikon till källmaterialet, vilket gör att de största vinsterna uppstår när systemen används på ett större material från samma källa, så är det ändå sannolikt att företagen skulle kunna dra nytta av att utnyttja maskinella översättningssystem för de flesta av sina återkommande kunder och inte bara de allra största. Den potentiella produktivitetsökningen kommer att behandlas senare.

Språkföretagen skulle också kunna fungera som underleverantörer av system till företagskunder med annan kärnverksamhet än översättning under förutsättning att de har erforderlig teknisk och lingvistisk kunskap för att erbjuda de nödvändiga konsulttjänsterna i samband med installation av systemen och uppbyggnad av domän- och företagsspecifika lexikon.

Dessa företag kan se det som kostnadseffektivt att själva investera i ett maskinellt översättningssystem av flera skäl:

För att ett maskinöversättningssystem skall vara intressant måste företaget producera dokument (oavsett media) på flera språk. Företag som konsekvent använder sig av ett koncernspråk i alla verksamhetsländer och på sin höjd producerar externt reklammateriel på andra språk kommer sannolikt inte att bedöma det som motiverat att investera i ett relativt kostsamt system, även om det skulle vara en hjälp för de medarbetare som har sämre språkkunskaper. Visserligen visar den praktiska erfarenheten att också företag som har engelska som koncernspråk utnyttjar tjänsteföretag för översättning av andra språk till engelska, men de kommer säkert att fortsätta att välja underleverantörer för dessa tjänster.

Företag som har hela sin marknad inom Sverige och möjligen Skandinavien har sannolikt heller inget intresse av att investera i maskinöversättning. I den mån de har behov av att översätta andra språk till svenska, t.ex. för produkter som de köper in från utländska leverantörer, så anlitar de sannolikt språkföretag till detta eller också avtalar de med sina leverantörer att dessa skall stå för översättningen.

Företag med ingen eller mycket liten egen produktion av dokument har heller inget behov av att bygga upp en egen kapacitet för översättning. I kontakterna med några av Sveriges största exportföretag (se "Enkätmetodik" nedan) visade det sig att flera av dem bygger hela sin verksamhet på agenturer och återförsäljning av produkter som produceras av andra företag. I den mån de själva tillhandahåller dokumentation så är den producerad av leverantörsföretagen i de språkversioner som behövs. De som möjligen skulle ha behov av ett översättningssystem skulle alltså i dessa fall vara leverantörsföretagen.

Med undantag av ovanstående förbehåll så finns det ingen generell inskränkning av vilka företag som skulle kunna ha intresse av maskinöversättning. Det gäller alltså inte bara tillverkningsindustri i olika former. Även tjänsteföretag som banker och försäkringsbolag kan dra nytta av ett maskinöversättningssystem.

De grundförutsättningar som beskrivs ovan för de större företagen gäller också för mindre företag. Man kan anta att företag med en mindre omfattande verksamhet också genererar en mindre mängd dokument som behöver översättas till andra språk och därför borde maskinöversättning vara mindre intressant. Även om det säkert är så att kostnadseffektiviteten av en investering i ett eget system ofta faller proportionerligt med företagens storlek så kan det ändå vara motiverat för vissa relativt små företag att undersöka om inte maskinöversättning skulle vara en lämplig lösning.

Det kan t.ex. gälla företag med mycket högt ställda kvalitetskrav i likhet med vad som beskrevs ovan. Specialiserade företag kan vara relativt små men trots det ha så stora behov av exakthet och snabbhet att traditionella översättningslösningar medför återkommande problem. T.ex. advokatbyråer, revisionsbyråer och andra företag med juridisk eller ekonomisk inriktning kan producera stora mängder text som måste översättas med exakt konsekvens, ofta på mycket kort tid. En typ av specialiserad verksamhet där det finns praktiska erfarenheter av att utnyttja maskinöversättning är patentdokumentation. Detta kommer att beskrivas mer utförligt senare.

Dessa och många andra mindre företag kan också ha behov av sträng sekretess i samband med sina översättningar. En lösning med maskinöversättning minskar behovet av att involvera fler individer än vad som är absolut nödvändigt i processen. Samma behov kan naturligtvis också finnas i storföretagen.

Sedan Sveriges inträde i EU har behoven av flerspråkiga dokument ökat stadigt i så gott som samtliga statliga verksamheter. Man har samma behov av snabbhet och exakthet som i företagsvärlden och dessutom en kostnadspress som har tvingat fram upphandlingar på en prisnivå där många leverantörer har svårt att klara en rimlig lönsamhet för traditionella översättningar med hjälp av mänsklig arbetskraft.

Det är naturligtvis inte helt självklart att man skulle välja att handla upp egna översättningssystem i stället för att låta språkföretag leverera maskinöversatta dokument. Sekretessaspekten är dock relevant för stora delar av verksamheterna, t.ex. inom försvaret, polismyndigheten, utrikesdepartementet etc.

Med undantag möjligen för Shareware-programmet Tolken99, som inte heller är att betrakta som en produkt för kvalitetsöversättningar, och ett par andra liknande mycket enkla program finns det ingen lösning för högkvalitativ maskinöversättning till eller från svenska på marknaden idag. Eftersom en stor mängd översättningar ändå utförs med språkpar där svenska inte ingår så kan det vara intressant att titta på några nu befintliga produkter som exempel på den närvaro som maskinöversättningssystem har på den svenska marknaden idag.

Lernout and Hauspie är ett av de största översättningsföretagen i Sverige. Förutom att de tillhandahåller språktjänster i olika former så marknadsför de ett antal språkteknologiska produkter, bl.a. maskinöversättningsverktyget Power Translator, som de förvärvade i samband med att de köpte upp utvecklingsföretaget Globalink.

Power Translator finns i ett par olika varianter, dels en enklare version som kan köpas via Internet, dels en mer avancerad; Power Translator Pro. I paketet ingår språken engelska, franska, tyska, italienska, spanska och portugisiska. Power Translator skiljer sig till viss del från övriga produkter på marknaden genom att användaren har en begränsad möjlighet att definiera nya regler, inte bara skapa egna lexikon. Den professionella versionen kommer med ett trettiotal färdiga, domänspecifika lexikon, t.ex. för datateknik, juridisk text etc. Utöver detta finns valmöjligheter för olika stilnivåer. Man kan också välja att översätta interaktivt, ett segment åt gången.

Även den enklare versionen av Power Translator ger acceptabla resultat med tekniska texter.

L&H Mendez Sweden AB har inte satsat offensivt på att marknadsföra Power Translator i Sverige. De hänvisar i stället intresserade kunder till Lernout and Hauspie i Belgien.

Systran har en utvecklingshistoria som sträcker sig hela 25 år bakåt i tiden med ett ursprung i beställningar från försvarsmakten i USA. På senare år har man satsat på att nå ut med produkter för den kommersiella marknaden, bl.a genom att utveckla versioner för PC-användare. I dag kan man erbjuda ett antal olika versioner, allt från enkla enanvändarversioner antingen för text eller webbsidesöversättningar, till den mest avancerade versionen PROfessional Premium. Samtliga versioner översätter till och från engelska och ett annat av språken som ingår i paketet, nämligen franska, tyska, italienska, spanska och portugisiska. I Premium-versionen ingår även kinesiska, japanska, koreanska och ryska. En nätverksversion, Enterprize, finns också för upp till 20 samtidiga användare. Systran levereras med 23 domänspecifika lexikon och möjlighet att välja stilnivå på dokumenten. Man kan välja att använda upp till fyra lexikon samtidigt vid översättningen och även skapa egna, men man saknar möjlighet att påverka regelverket annat än genom att beställa en modifiering från Systran. I ursprungsutförandet presterar dock Systran en något bättre kvalitet än Power Translator.

Systrans bakgrund som leverantör till försvarsmakten visar sig i att man kontinuerligt utvecklar språkpar för militära kommunikationsbehov. Senare exempel på detta är polska och ungerska. Man har också varit framgångsrik i att få uppdrag från EU och olika nationella myndigheter i EU-länderna. Exempel på detta är utveckling av grekiska och holländska. Med tiden kommer sannolikt även dessa språk att finnas med, möjligen som tillval, i de kommersiella produkterna, på samma sätt som ryskan har tillkommit på senare tid.

Systran har valt att låta sig marknadsföras i Sverige av mindre företag utan ställning som översättningsleverantör. För drygt ett halvår sedan bytte man agent och den nya representanten har uttryckt en ambition att vilja nå den skandinaviska storföretagsmarknaden. I jämförelse med L&H Mendez är Systrans satsning klart mer offensiv även om det är för tidigt att bedöma resultaten av detta.

Gemensamt för båda dessa företag, liksom för en del andra aktörer på marknaden, är att man på senare tid i stor utsträckning fokuserat sina utvecklingsinsatser för att kunna leverera produkter som är lämpliga för snabba men kanske inte så precisa översättningar av webbsidor (L&H iTranslator, Systran Systranet). Syftet med detta är att utnyttja intresset för internationell e-handel. Hittills har man inte omprövat den strategin i ljuset av den senaste tidens lönsamhetsproblem för e-handelsindustrin och som ett resultat av detta riskerar användandet av maskinöversättning till kvalitetstext att hamna helt i skymundan. Detta behandlas vidare i avsnittet om utvärdering av MT-system nedan.

Till skillnad från de båda andra företagen har xplanation/LANT valt att inte alls marknadsföra sitt maskinöversättningssystem Lantm@rk som en separat produkt till försäljning. Man ser sig som en leverantör av helhetslösningar där maskinöversättningar ingår som en del. Kunderna har inte direkt tillgång till systemet utan detta används endast av LANT själva för att behandla deras texter.

LANT använder primärt engelska som sitt huvudspråk och översätter till och från tyska, franska, spanska och holländska. Man arbetar även på att utveckla översättning mellan franska och spanska, liksom också franska och holländska.

I Sverige har xplanation/LANT hittills etablerat sig med en större företagskund.

Naturligtvis finns det ett antal andra produkter (Transcend, Reverso, LOGOS m.fl.) som alla kan förekomma i varierande grad på den svenska marknaden. Dessa tre har valts därför att samtliga är etablerade på den svenska marknaden och var och en är ett exempel på olika strategier när det gäller att hantera sin produkt.

Microsoft har också aviserat att man kommer att introducera översättningsfunktioner i sina Office-program inom kort. Det återstår att se om dessa kommer att vara så generella att de inte lämpar sig för kvalitetsöversättningar.

I kontakterna med företagen har också några andra system och verktyg nämnts såsom finska Transsmart (en specialanpassning för översättningar från finska till engelska för pappersindustrin), SafeWin och TREMCARD (båda hjälpmedel för transportsäkerhetsdokument).

Både i samband med projektarbetet och i andra delar av Explicons verksamhet har vi varit i kontakt med flera av företagen som utvecklar och säljer språkteknologiska produkter. Flera av dem brottas med svåra lönsamhetsproblem och vår bedömning är att det är helt avgörande att man har stöd från myndigheter och andra bidragsgivare redan tidigt i en utveckling för att inte de initiala kostnaderna skall orsaka problem innan man har hunnit nå ut på den kommersiella marknaden. Ett utmärkt exempel på detta är Systran, som har varit mycket framgångsrika i att hitta finansiering till sina utvecklingsprojekt och därför också framstår som det finansiellt mest solida företaget i dagsläget.

En svårighet för kunder som är intresserade av att köpa in ett eget maskinöversättningssystem är att det är mycket svårt att egentligen utvärdera kvaliteten hos de olika systemen utan att arbeta med dem och att bygga upp egna lexikon. Det förutsätter en vilja att lägga ned både en hel del tid och pengar redan innan man tar ett definitivt beslut om vilket system man vill satsa på. Det finns ännu inga etablerade bedömningskriterier att använda i urvalsprocessen. Frågan är dock aktualiserad inom forskningsvärlden och arbete pågår för att ta fram metoder och mätkriterier, liksom även att systematisera tidigare studier.

Kommersiella facktidskrifter har erbjudit ett klent stöd hittills när det gäller att granska systemens förmåga till kvalitetsöversättning. Liksom programleverantörerna fokuserar man ofta på snabba lösningar för webböversättning och recensionerna utgår från hur väl programmen klarar sådana uppgifter utan att man har byggt upp relevanta lexikon eller utnyttjat de möjligheter man har att optimera resultaten. På så vis har man också förstärkt en tämligen utbredd skepsis till maskinöversättning bland de potentiella användarna. Dessa har ibland själva testat olika system med mindre goda resultat, oftast beroende på att man inte är medveten om hur systemen bör användas för att fungera bäst. När de också ser tester i fackpressen som visar liknande resultat så förstärks deras misstro.

Ett lysande undantagsexempel är en ambitiös jämförande test av Systran, Power Translator, Transcend och Reverso i den franska upplagan av PC Expert där man grundligt testar de olika systemens förmåga att översätta teknisk text inom olika domäner, filosofiska och samhällsvetenskapliga texter, litterär text etc. och också beskriver skillnaderna mellan de olika systemen vad gäller möjligheten att anpassa dem till särskilda krav. En regelbunden svensk pressgranskning av kommersiella språkprogram på samma nivå, med samma angreppssätt som man normalt använder när man granskar kontorsprogram, skulle sannolikt göra mycket för att sprida en mer realistisk bild av vad maskinöversättningsprodukter bör och inte bör användas till.

Priserna för de allmänt spridda kommersiella maskinöversättningsprodukterna varierar stort, delvis beroende på skillnader i prestanda, specialisering och användningsområden. Kostnaden kan bli allt från $44.99 för att ladda ned Lernout and Hauspies enklaste Simply Translating via Internet upp till
€ 32 098.00 för ett komplett Enterprize-system från Systran, med 9 språkpar för 20 samtidiga användare. Följande exempel illustrerar detta:

Naturligtvis är det inte rimligt att jämföra ett svenskt system för maskinell kvalitetsöversättning med t.ex. Simply Translating av många olika skäl. Kvalitetsnivån kommer att vara högre, användningsområdet kommer primärt att vara mer avancerad text än vad Simply Translating är avsett för, den potentiella marknaden för översättning mellan "större" språk gör att Simply Translating rimligen kommer att säljas i större upplagor etc. Även en jämförelse med Systran PROfessional haltar, oavsett om man resonerar så att Systran innehåller fem olika språkpar, vilket på sätt och vis värdemässigt skulle kunna motsvara det faktum att ett svenskt program vänder sig till ett smalare kundsegment. Det är ändå inte oviktigt att beakta vilka pris som man sätter för MT-produkter för andra språk idag eftersom det till en del sätter upp begränsande ramar för vad man rimligen kan begära för ett svenskt system.

Eftersom en framtida svensk produkt med all sannolikhet inte kommer att saluföras som en enkel, färdig och inplastad programvara utan snarare som specialanpassade system för varje kund är det kanske mera relevant att titta på prisnivån för ett mera "skräddarsytt" maskinöversättningssystem. SailLabs, ett utvecklingsföretag som delvis ägs av Lernout and Hauspie, levererar företagsversionen av sitt system Comprendium, inklusive specialanpassningar, för ca € 5000 till 7000 per språkpar. Av de kommersiella produkter som finns på marknaden idag är Comprendium sannolikt den som närmast liknar det som kan tänkas bli en framtida utveckling av detta projekt vad gäller produkttyp och marknadsföringsinriktning.

Priset på den svenska produkten kommer också att bero av vilka delar det färdiga systemet kommer att innehålla. Inkluderas även kontrollverktyg för källtexten, verktyg för termextraktion med mera i en större programsvit så kan man naturligtvis motivera ett högre pris. En rimlig utgångspunkt kan möjligen bli ett intervall mellan 100 000 till 150 000 SEK för ett språkpar, det exakta priset beroende på vilka element som kommer att ingå i produkten. Ett andra språkpar kan inte prissättas på samma nivå utan lämpligare ca 30% lägre. Utöver denna kostnad kommer kunden att behöva betala för vissa konsultinsatser för anpassning av systemet.

En slutsats av detta är att det faktiska kundunderlaget inte endast kan bestå av översättningsföretag eftersom dessa är för få för att intäkten från dem skulle kunna ge en rimlig avkastning på de investeringar som kommer att krävas för att utveckla en färdig kommersiell produkt. Framgång förutsätter alltså att man lyckas sälja ett relativt stort antal system till andra företag och myndigheter.

En svårighet som visar sig när man börjar att kartlägga hur större företag hanterar sin flerspråkiga dokumentation är att det inte finns någon självklar allmän uppfattning om vilken avdelning eller person som skall ansvara för detta. I vissa fall har man gått så långt att man skapat ett speciellt serviceföretag som hanterar en hel koncerns behov, i andra fall har man helt lagt ut verksamheten på entreprenad och fungerar enbart som beställare av dokumentation och översättning med praktiskt taget inget intresse av det praktiska tillvägagångssättet.

Mera vanligt är att man till en del utför dokumentations- och översättningsarbete med egna resurser och till en del med hjälp av språkföretag. Det förekommer dock en stor variation när det gäller organisationen av detta arbete. Ofta sorterar det under en central informations och dokumentationsavdelning med informationschefen som ansvarig. I andra fall betraktas det som en del av marknadskontakterna med en eller flera marknadschefer som ansvarig. Det kan också anses vara en del av produktutvecklingsprocessen och sortera under de ansvariga cheferna för varje affärsområde eller produktlinje. I de senare fallen kan man alltså bedriva dokumentation och översättning parallellt på flera håll inom ett företag eller en koncern utan någon samordning. Det är inte helt ovanligt att flera olika språkföretag kan leverera tjänster till samma företag. Detta gäller även relativt små företag och inte bara de allra största som t.ex. Ericsson och ABB.

Bristen på samordning och centralisering när det gäller översättningar gör det naturligtvis svårare att sälja ett maskinöversättningssystem. Även om ett företag som helhet kanske utan problem skulle kunna motivera kostnaden så kan det vara svårt för en enskild produktansvarig att bära den inom sin egen budgetram.

Explicon AB använder idag flera maskinöversättningssystem i praktisk verksamhet, dels i utvärderingssyfte, dels i viss mån i produktion. Det gäller material som företrädesvis är skrivet på engelska. Systran Personal, Power Translator Pro 7, Reverso och en tidigare version av Comprendium (se nedan) har utvärderats och resultaten visar att inget av systemen är överlägset på samtliga (tillgängliga) språkriktningar. Följaktligen har Explicon valt att arbeta med de olika systemen enbart med de språkpar som de hanterar bäst. Skillnaden i slutresultat kompenserar merarbetet att bygga upp flera lexika.

Även om det praktiska arbetet fortfarande är i ett tidigt skede och den fulla effekten, som uppstår när man har hanterat stora mängder material och optimerat systemen, ännu inte helt kan utvärderas så pekar resultaten på en produktivitetsökning på mellan 30 – 50%. Kostnadsbesparningarna blir sannolikt något mindre eftersom det manuella arbete som fortfarande återstår, för- och eftereditering, måste betraktas som mer kvalificerat än vanlig översättning och också arvoderas högre per tidsenhet.

I detta sammanhang bör påpekas att en manuell eftereditering och kvalitetskontroll alltid kommer att vara ofrånkomlig vid kvalitetsöversättning. Det är en allmänt accepterad procedur även vid manuell översättning idag hos alla seriösa översättningsföretag. Granskning av maskinöversatta dokument kommer sannolikt dock att var enklare och ta mindre tid än granskning av vanliga dokument eftersom man med tiden kan identifiera systemens svagheter och aktivt söka efter de fel som genereras av svagheterna. Denna del av processen kan i stor utsträckning lösas maskinellt i framtiden.

Det danska företaget Lingtech A/S (www.lingtech.dk) använder aktivt maskinöversättning för patentrelaterade översättningar. Översättningssystemet är en helt integrerad miljö med ett flertal komponenter, PaTrans, som utvecklats för Lingtechs räkning av Center for Sprogteknologi i Köpenhamn. Produktionen omfattar idag ca 400 000 ord per månad.

Lingtech grundades 1993 med översättning av patent som kärnverksamhet. Genom denna specialisering, även om man också tillhandahåller andra typer av översättningar inom den tekniska och kemiska sektorn, har man förutsättning att få en rimlig lönsamhet av en investering i ett specialiserat system även om man måste bära hela (den externa) utvecklingskostnaden själv. Det är dock inte känt hur stor denna kostnad har varit för företaget och i hur stor utsträckning utvecklingen har finansierats med forskningsanslag och bidrag. Lingtechs exempel är tillämpbart endast om utvecklingskostnaderna är relativt låga och om det beställande företaget är garanterat en exklusiv produkt som ger en säker utdelning i form av dominans på en väl definierad marknad.

Bristen på enhetlig struktur har också inneburit ett problem vid insamlingen av material till denna rapport. Det visade sig ganska snart att det företag som Explicon AB normalt anlitar för kundundersökningar inte hade några uppgifter om vilka personer som ansvarar för översättningar på de företag som vi hade listat som lämpliga att kontakta. Marknadschefer, informationschefer etc. var tämligen lätta att identifiera men i de flesta fallen var det inte självklart att just dessa personer var lämpliga att besvara enkätens frågor.

Därför blev lösningen att vi själva har kontaktat företagen på listan via telefon för att stegvis utreda vem eller vilka som ansvarar för eventuella översättningar. Eftersom det framförallt i de största företagen tycks vara så att dokumentation och översättning inte spelar en så framträdande roll att telefonister och administrativ personal är medvetna om var arbetet försiggår så har varje företagskontakt inletts med ca 1 till 2 timmars samtal med hänvisningar till olika personer innan, i de flesta fall, den verkligt ansvariga identifierats.

På grund av att identifieringsprocessen har tagit avsevärt mycket mer tid i anspråk än vad vi ursprungligen beräknade och budgeterade för har antalet direkt kontakta företag blivit proportionerligt färre. Denna process har dock givit en god bild av den arbetsinsats som kommer att krävas enbart för att etablera nödvändiga kontakter för att få demonstrera en kommersiell produkt hos storföretagen.

Enkäten har utformats av Explicon AB i samråd med Anna Sågvall-Hein från Uppsala Universitet och Ingrid Almqvist från Scania CV. Den har distribuerats via e-mail som ett Word-formulär till lämpliga personer på ett antal större svenska företag efter att dessa identifierats som lämpliga.

Företagen har hämtats från en lista på totalt 109 företag. Dessa har valts ut därför att de har redovisat exportintäkter över en godtyckligt satt gräns (gränsen har satts för att generera ett underlag av drygt 100 företag). Antagandet har varit att dessa företag sannolikt bör ha ett behov av att producera flerspråkiga dokument. Vissa företag, vars verksamhet helt tydligt inte innebär någon dokumentation som är lämplig för maskinöversättning, har sållats ut i detta skede.

Det bör påpekas att urvalskriteriet till denna enkät på inget sätt är det lämpligaste urvalskriteriet för att identifiera faktiskt potentiella kunder. Dels är gränsen för exportintäkter satt på en mycket hög nivå, dels är det mycket sannolikt att även företag som inte redovisar en stor del av sina intäkter som exportintäkter kan ha behov av maskinöversättning. Detta urvalskriterium har t.ex. uteslutit hela bank och finansvärlden liksom sannolikt alla de mindre, specialiserade företag som kan vara potentiella kunder enligt vad som sägs i avsnittet om kundunderlag ovan. Angreppssättet är dock valt för att få fram ett rimligt antal företag där sannolikheten är stor att man kan hitta relevant verksamhet.

Ett drygt trettiotal företag har sedan hittills kontaktats via telefonsamtal. Av dessa har närmare 10 fallit bort, främst på grund av att man inte själva producerar vare sig dokumentation eller översättningar utan enbart distribuerar material som producerats av andra leverantörsföretag. I de fallen har den marginella översättningsverksamhet som bedrivs vad gäller administrativa interna dokument etc. bedömts var av en sån omfattning att (svensk) maskinöversättning inte är ett kostnadseffektivt alternativ. Några har också fallit bort därför att de rapporterar till huvudkontor i andra länder dit också all dokumentation och översättning är centraliserad. Detta bortfall har tagits med i beräkningen när vi ursprungligen planerade enkäten.

Av de återstående har 13 hittills svarat med mer eller mindre fullständigt ifyllda enkätformulär. Ytterligare tre har avböjt att besvara enkäten med motivering att all deras dokumentation skrivs i original på engelska (koncernspråket) och att de inte ser det som sannolikt att de skulle vilja övergå till översättningar i någon riktning.

Utöver dessa har också ett antal företag kontaktats direkt via e-post. Det totala antalet kontaktade företag är 51 stycken.

De hittills svarande företagen representerar den kemisk-tekniska industri, biomedicin och läkemedelsindustri, pappersindustri, maskin och komponenttillverkare, skogsindustrin, tung maskinindustri, försvarsindustri samt elektronikindustri. Bland de svarande saknas tyvärr fortfarande representation för telekomindustri. Underlagets representativitet behöver naturligtvis utökas eftersom flera sektorer endast är representerade av en svarande.

Merparten (8 av 13) av de svarande företagen bedriver någon form av översättningsverksamhet. Det kan vara i princip alla typer av dokument som exemplifierats i enkäten med övervikt för bruksanvisningar till slutkunder, tekniska servicemanualer och intern korrespondens. Andra exempel som gavs var produktbroschyrer, offerter, kvalitets- och utvecklingsspecifikationer, miljö- och säkerhetscertifikat samt intern information såsom personaltidningar.

De originaltexter som produceras i Sverige skrivs i ungefär lika stor utsträckning på svenska och engelska med någon övervikt mot det senare. Flera av företagen (4 av 13) har angivit att de har flerspråkiga fackskribenter anställda, vilket i många fall innebär att originaltexten skrivs av någon med engelska som modersmål. I flera fall har de ansvariga personerna haft engelskt ursprung. Detta gäller konsekvent de kontaktade företagen inom den medicinska och kemiska sektorn (varav ett par har avböjt att delta i enkäten).

Målspråken för översättningarna inkluderar samtliga exempelspråk från enkäten utom japanska. Tonvikten ligger i fallande ordning på tyska, franska, engelska och spanska. Att översättningar till engelska är mindre vanliga än till tyska och franska kan tillskrivas att originalversionerna av dokumenten i många fall har skrivits på engelska. Flera svarande har betonat att deras översättningar i övervägande utsträckning gäller de fyra största språken och att övriga är relativt marginella i sammanhanget. Ett företag anger att de översätter till 27 språk i dag och räknar med att antalet språk kommer att öka.

Merparten av företagen löser sina översättningar med en kombination av egna översättare och externa leverantörer. I övriga fall är det vanliga att man anlitar externa, endast SAAB Bofors arbetar helt med egen personal. Det gäller i samma utsträckning den dokumentation som direkt produceras på främmande språk. I de fallen anger fyra företag att man utgår från svenskspråkiga original.

Få av företagen använder egna tekniska hjälpmedel för sina översättningar (i de fall externa leverantörer används har de sannolikt tillgång till egna hjälpmedel). Exempel på vad som faktiskt används är termdatabaser och vissa hjälpmedel såsom Wordfinder 2000. Ett företag inom den kemiska sektorn anger också att man har byggt upp en egen frasdatabas som används bl.a. till miljö- och transportcertifikat.

Den vanligaste tekniska miljön är Word i en NT/Win2000 miljö. Framemaker är dock nästan lika vanligt liksom också att man använder Windows 98. Exempel på andra textbehandlingsprogram är Ventura Publisher. Ingen har dock angivit att man arbetar i ett Unix-system.

Endast två företag har angivit att man har en aktiv termdatabas varav ett också har en anställd språkansvarig person. Ytterligare två företag planerar att införa en termdatabas. Ingen av företagen tillämpar något kontrollerat eller begränsat språk, vilket säkert till viss del hänger ihop med att man har valt att inte satsa på en särskild språkansvarig person.

Knappt hälften av företagen översätter till svenska, i de allra flesta fallen från engelska. Även tyska, franska och holländska förekommer. Användandet av egna resurser kontra externa leverantörer är ungefär lika som när det gäller översättning från svenska. Ingen har angett att man har provat webböversättning.

Hälften av de svarande har angivit att de föredrar (skulle föredra) att låta skribenterna skriva på svenska, om det är deras modersmål, för att det höjer texternas kvalitet. Förutsättningen för frågan var att man skulle ha tillgång till en fungerande maskinöversättning. Det är alltså möjligt att man idag inte ser det som praktiskt att göra så, även om man skulle föredra det. Merparten av de övriga angav att man konsekvent arbetar med sitt koncernspråk.

Hälften ansåg också att kortare ledtider var det främsta skälet att satsa på en maskinöversättningslösning. Bland de övriga var kostnadsfrågan mest vanlig.

Samtliga alternativ till ägande/användande av systemen förekom som svar i ungefär lika stor utsträckning med en viss övervikt mot att man föredrar att köpa tjänster i olika former från någon annan som äger och driver systemet.

Bara 3 av 13 svarande har provat någon form av maskinöversättning. Intressant i sammanhanget är att dessa generellt har svarat mer positivt på de avslutande attitydfrågorna.

Som vanligt med den här typen av frågor är det få som väljer de extrema alternativen. Endast en svarande har valt att helt instämma i att maskinöversättning endast är lämpligt för enkla texter och inte alls fungerar för avancerad text. Övriga har generellt valt alternativ som tenderar åt det skeptiska hållet och nästan inga har sett en fördel med att maskinöversättning kan vara mer konsekvent än mänskliga skribenter. Helhetsbilden, vilket också stämmer med vad som framkommit under telefonsamtalen, är att en klar majoritet är något skeptiska till maskinöversättning som kvalitetsprodukt.

I samtalen som föregår enkäten har de flesta visat ett intresse för maskinöversättning som idé, men också förhållandevis stor skepsis till de möjliga resultaten. För att försäkra sig om framgång på marknaden behöver man sannolikt åstadkomma följande:

Det är helt tydligt att maskinöversättning som produkt lider av att alltför många har provat det på fel sätt och fått alltför dåliga resultat som följd. Den skadan kan ta lång tid att reparera. En svensk utveckling kommer att främjas av om även andra kommersiella system får en acceptans på marknaden. Det är också sannolikt att en del kunder som nu inte är intresserade av maskinöversättning från svenska, men möjligen från engelska till andra språk i ett senare skede när de har upptäckt fördelarna med ett fungerande system kan förmås att också införa ett svenskt system. I vilket fall som helst är sannolikt marknaden för ett svenskt system tillräckligt stor i sig även om man bara vänder sig till de företag som skriver sina originaltexter på svenska.

När produkten väl kommer på marknaden måste den vara så pass färdig att den garanterat inte kommer att ge sämre resultat än vad som man rimligen inte kan undvika, eftersom den kommer att presenteras för en skeptisk kundkrets. Därför är det av största vikt att utveckling och testning får tillräckligt med tid, medel och utrymme. En förutsättning för detta är sannolikt att man behöver säkra utvecklingsmedel från EU, på samma sätt som andra har gjort för liknande utvecklingar av maskinöversättning av grekiska, holländska etc.